\"Yes,beupearly,myboy,\"interruptedBonaparte,smiling。\"Iamtobemasterofthisfarmnow;andweshallbegoodfriends,Itrust,verygoodfriends,ifyoutrytodoyourduty,mydearboy。\"
Waldoturnedtogo,andBonaparte,lookingbenignlyatthecandle,stretchedoutoneunstockingedfoot,overwhichWaldo,lookingatnothinginparticular,fellwithaheavythuduponthefloor。
\"Dearme!Ihopeyouarenothurt,myboy,\"saidBonaparte。\"You’llhavemanyaharderthingthanthatthough,beforeyou’vegonethroughlife,\"headdedconsolingly,asWaldopickedhimselfup。
TheleanHottentotlaughedtilltheroomrangagain;andTantSannietitteredtillhersidesached。
WhenhehadgonethelittlemaidbegantowashBonaparte’sfeet。