Mrs。Traversaskedherselfwhetherperchanceshehadnotsimplyscreamed。Ithadneveroccurredtoherbeforethatperhapsshehad。Atthetimeitseemedtohershehadnostrengthformorethanawhisper。Hadshebeenreallysoloud?Andthedeadlychill,thenightthathadgonebyherhadleftinherbody,vanishedfromherlimbs,passedoutofherinaflush。Herfacewasturnedawayfromthelight,andthatfactgavehercouragetocontinue。Moreover,themanbeforeherwassodetachedfromtheshamesandpridesandschemesoflifethatheseemednottocountatall,exceptthatsomehoworotherhemanagedattimestocatchthemereliteralsenseofthewordsaddressedtohim——andanswerthem。Andanswerthem!Answerunfailingly,impersonally,withoutanyfeeling。
\"YousawTom——KingTom?Washethere?Imeanjustthen,atthemoment。Therewasalightatthegangway。Washeondeck?\"
\"No。Intheboat。\"
\"Already?CouldIhavebeenheardintheboatdownthere?Yousaythewholeshipheardme——andIdon’tcare。Butcouldhehearme?\"
\"WasitTomyouwereafter?\"saidJorgensoninthetoneofanegligentremark。