’BettyPrivettwasascertaininherownmindthathedidgooutasshewasofherownexistence,andwaslittlelesscertainthathedidnotreturn。Shefelttoodisturbedtoarguewithhim,andletthesubjectdropasthoughshemusthavebeenmistaken。WhenshewaswalkingdownLongpuddlestreetlaterinthedayshemetJimWeedle’sdaughterNancy,andsaid,“Well,Nancy,youdolooksleepyto-day!“
’“Yes,Mrs。Privett,“saysNancy。“Nowdon’ttellanybody,butI
don’tmindlettingyouknowwhatthereasono’tis。Lastnight,beingOldMidsummerEve,someofuswenttochurchporch,anddidn’tgethometillnearone。“
’“Didye?“saysMrs。Privett。“OldMidsummeryesterdaywasit?
FaithIdidn’tthinkwhe’r’twasMidsummerorMichaelmas;I’dtoomuchworktodo。“