inaccessiblecountries,whereeventhearmofthelawseldomreaches。
Couldn’tyoutakeherawaythere,takeherrightaway,travelsofastthatnothingcouldcatchyou,andhide-hideforalittletime?“
Hamelstaredathiscompanion,foramoment,blankly。Herattitudewassounexpected,herquestioningsofierce。
“MydearMrs。Fentolin,“hebegan-
Shesuddenlyrelaxedhergripofhisarm。Somethingoftheoldhopelessnesswassettlingdownuponherface。Herhandsfellintoherlap。