Sheraisedhereyesandlookedatherhusband\'sface,fromwhichallsignofsympathyoranyotherfeelinghaddisappeared。`Whydon\'tyoutellmesomething?\'shealmostwailed。
`Ithoughtyouhadunderstoodmeperfectlyfromthefirst,\'CharlesGouldsaid,slowly。`Ithoughtwehadsaidalltherewastosayalongtimeago。Thereisnothingtosaynow。Therewerethingstobedone。Wehavedonethem;wehavegoneondoingthem。Thereisnogoingbacknow。
Idon\'tsupposethat,evenfromthefirst,therewasreallyanypossiblewayback。Andwhat\'smore,wecan\'tevenaffordtostandstill。\'
`Ah,ifoneonlyknewhowfaryoumeantogo,\'saidhiswife,inwardlytrembling,butinanalmostplayfultone。
`Anydistance,anylength,ofcourse,\'wastheanswer,inamatter-of-facttone,whichcausedMrsGouldtomakeanotherefforttorepressashudder。